Analys av träningsmatch

Första vinsten för MFF för i år, eller egentligen andra om man ska räkna med segern över Thanda Lions under Sydafrikalägret. Segersiffrorna skrevs till 2-1 efter 0-0 i halvlek. En ganska trevlig match där tempot inte var på topp och där Nordsjälland var det bollförande laget i första halvlek, men där MFF kom igång under andra halvlek. Matchen spelades på Heleneholms IP och jag skulle tippa att det var ca. 2000 åskådare på plats.

Det är alldeles för tidigt att sia något om framtiden, men det var oerhört roligt att se Jon Jönsson som mittback. Äntligen en spelare med lite offensiva kvaliteter och sen har killen en helt enrom spänst och tajming i luften. Det var också roligt at se Skoog tillbaka, han gjorde för övrigt båda målen, det första på straff efter att Yksel till synes enkelt ramlade i straffområdet. Deta ndra målet såg jag inte riktigt, det var långa killar framför mig, men det kom efter en hörna där Jon sköt på Volley och Skoog styrde påpassligt in bollen i mål. Jag vet inte om det var inbillning men jag tyckte faktiskt att Skoog såg lite snabbare och rappare ut i steget än tidigare säsonger. Daniel Andersson var som vanligt härförare på mitten, där dubbel-Anders drog på sig rött kort efter två gula kort, det andra för att han stod för nära en frispark och lyfte på benet, onödigt!!!

I övrigt skötte sig dansk-Vincent bra på sin högerkant, han är otroligt lik Hasse Mattisson på håll. Afonso var blek och Emil hade svåra bollar att jobba med. Yksel skötte sig mycket bra och jobbade förtjänstfullt som offensiv mittfältare, tyvärr är inte Yksel en spelare som kan slå de där avgörande passningarna på djupet. Asper såg darrig ut på fötterna (som vanligt), men gjorde en del bra och kvalificerade räddningar. Men jag vill nog hellre se Jonas Sandqvist i mål i den allsvenska premiären.

Stämningen runt Heleneholms IP var god, tyker dock att det är en aning sniket att ta 40 spänn i inträde till en träningsmatch. Elanga var på plats och jag kunde även skymta förbi en lätt leende Sven Melander. Borg och Madsen stod längst upp på läktaren och kunde på så vis skåda sina pågar kriga sig till en vinst.

Efter matchen begav jag mig till mitt livs andra vattenpolo-match, där min kompis Olof som spelar för SK Ran föll med 13-11 i en dramatisk match mot Stockholmslaget Hellas. Olof noterades för ett mål och ett mindre psykbryt mot sin tränare. Bra jobbat Olof!!!